Röda näsor som väcker minnen hos dementa

2015-10-29 – Med tonerna från en ukulele och sina röda näsor sprider Bettan och Floppy glädje bland de äldre på Ljunghaga demensboende. Den röda clownnäsan och musiken kan väcka känslor till liv. ” Grunden är alltid att man jobbar med känslor”, säger Alice Barte.

– Jag är inte Bettan än, men snart, säger hon.

Den här torsdagen har Bettan nya kläder – en röd kjol med gröna prickar, en matchande ros på kavajen, färgglada strumpor. Och så klart det sminkade ansiktet.
Clownerna Bettan och Floppy, eller Alice Barte och Camilla Högström som de också heter, förbereder sig för höstens fjärde och sista besök på Ljunghaga demensboende.

Båda har teaterbakgrund och har jobbat länge med clowneri som uttryck.

– Jag har varit en clown i hela mitt liv, på olika sätt, säger Camilla Högström.
När hon bodde i Stockholm var hon med i Glädjeverkstan, som jobbade med ett stort projekt med clowneri på demensboenden.
I fjol flyttade hon till Lerberget och drog i gång en egen satsning i mindre skala.

– Man har sett värdet med clowner på äldreboenden. Det handlar inte bara om att showa, det handlar om mötet med de dementa, säger hon. Clowneri är ickeverbalt, påpekar hon, som ett internationellt språk.

– Clownmötena är väldigt mycket här och nu. Vi jobbar med känslorna och får människor att öppna upp sig mer. Det är ingen föreställning. Vi improviserar och ser vad som händer, det beror på deras dagsform och på vår.

Bettan och Floppy är redo för höstens sista möten med de boende på Ljunghaga.
Alice Barte har varit clown i 25 år, bland annat i Helsingborg för Clownronden, och jobbat med både barn och äldre på sjukhus och boenden.
Bettan och Floppy gör sig redo och sjunger upp i hissen. Mellan sig har de en liten vagn med högtalare, hattar, plastblommor och annan rolig rekvisita.

– You are my sunshine, my only sunshine, sjunger de till tonerna av Bettans ukulele när de kommer in i dagrummet.
Det tar inte lång stund förrän de äldre som sitter runt bordet börjar nynna med och trumma mot bordet till den välbekanta melodin. Floppy och Bettan går runt i rummet, småpratar, sjunger och skojar.

Clownernas utstyrsel är viktig, påpekar de, inte minst bland människor vars syn och hörsel blivit svagare. Då har det visuella stor betydelse. Och de röda näsorna förstås.
– Näsan kan vara en hjälp. Då finns det något i mitt ansikte som syns tydligt. Den riktar fokus och den är ofta kopplad till ett minne av lustigheter, säger Alice Barte.

”Jag har varit clown i hela mitt liv, på olika sätt”, säger Camilla Högström.

Projektet i Höganäs finansieras med 50 000 i stöd från Sparbanksstiftelsen Gripen. Ytterligare fyra dagars möten väntar nu på ett boende i Munka Ljungby för Bettan och Floppy.
Clownerna brukar samarbeta med personalen för att lära sig lite om de äldre som bor där de hälsar på. Om man kommer regelbundet tillbaka så lär man känna dem.
– Man kan märka att även de som har svårt att minnas saker ofta kommer ihåg clownerna, säger Camilla Högström.



På webbplatsen används cookies. Om du fortsätter använda webbplatsen innebär det att du accepterar att cookies används i enlighet med vår personuppgifts- och cookiepolicy, se policy