Bidrag från Länsstyrelsen och Stiftelsen Gripen läggs nu stråtaket på Ågegården om. Det är den erfarne stråtaksläggaren Eje Andrén som ser till att byggnaden i hembygdsparken i Boarp får ett historiskt tak som ska stå pall mot väder och vind lång tid framöver.
Ågegården speglar en traditionell gårdsmiljö från 1800-talet. Gårdens fyra längor representerar olika byggnadskick och i stommen finns det såväl skiftesverk och knuttimring som gråsten. En sådan här varierad byggnadsteknik på en gård är vanlig i Skåne inom den så kallade risbygden, i övergången mellan slätt och skog. Vanlig är också takens stråtäckning, som under århundraden varit kännetecknande för landskapets bondgårdar.
Taken slits med tiden och då byggnaden är k-märkt finns många regler att förhålla sig till vid renovering. Nu läggs delar av taket om på södra sidan av byggnaden.
– Vi är nu i steg två. Första delen av taket gjordes i oktober 2020. Målet är att göra alla taken på byggnaden men vi tar en del i taget. Utan bidragen från Länsstyrelsen och Stiftelsen Gripen hade vi inte kunnat göra detta, förklarar Ingrid Thuresson från Bjäre Härads Hembygdsförening.
Det är inte helt enkelt att hitta folk som kan lägga halmtak enligt den gamla traditionen.
– Eje sitter på en kunskap som vi som ska förvalta kulturarvet är väldigt glada över. Vi får ju inte göra hur vi vill med taken eftersom det är ett byggnadsminne, säger Ingrid.
Eje Andrén är arkeolog med kulturhistorisk byggfirma som har erfarenhet av att lägga stråtak sedan 1970-talet. Skånegårdens halmtak på Skansen i Stockholm täckte han redan 1976. Även om han nu är pensionär så fortsätter han med att bevara gamla byggnader.
Görs taket exakt som det gjordes från början?
– Nästan, det är samma material och teknik. Bara några saker som inte syns i efterhand som är uppgraderat till lite modernare snitt, delvis för att hålla kostnaderna nere. Här lägger jag inte med vidjor utan med metalltråd, förklarar Eje.
Till Ågegården tak används halm som Eje själv odlat och skördat på egna marker på Romeleåsen i södra Skåne. Många halm- och vasstak läggs annars med material som importerats från Kina.
– När vi här använder lokalt producerad halm så blir det av kulturhistorisk kvalitet. En bondgård på Bjäre ska ju ha halm från Skåne, menar Eje.
Eje pratar utan skånsk dialekt men har vuxit upp som badgäst i Vasalt.
– Jag träffade på bondkulturen på Bjäre som liten pojk, det var väldigt härligt. Taktäckning lärde jag mig av Harry Jansson i Vasalt.
Eje och hans två hjälpredor lägger runt 8–10 kvadratmeter per dag. Till en kvadrat går det åt tio kärvor med halm. När taket än omlagt beräknas det hålla i runt trettio år. Nästan helt underhållsfritt om det inte blir väderskador.
– Jag har varit med om tak som legat i 60 år men detta som vi byter nu har bara legat drygt 20 år. Det har slitits mycket av någon anledning.
Som pensionär tycker Eje om att göra mindre jobb.
– En vecka på Bjäre efter valborg är ju inte fel, säger Eje glatt och återgår till arbetet.
Ågegården har haft sin gårdstomt på den här platsen sedan 1844 då gården flyttades ut från Boarps by i samband med laga skiftet. Gården är sedan 1950-talet grunden för Bjäre Härads Hembygdspark. Hembygdsföreningen bildades 1929 och som första ordförande valdes Ludvig Nobel, ofta kallad ”Båstadskungen” på grund av sitt stora engagemang och sin verksamhet i Båstad. Under den första tiden hade föreningen ingen egen lokal.
År 1954 donerade familjen Nobel Ågegården med tillhörande mark till föreningen, som sedan dess drivit verksamhet här och som utökat parken med flera äldre byggnader. Ågegården är sedan 16 dec 1974 en K-märkt byggnad.